Lonley

Just idag är en sådan dag som jag vill dra täcket över huvudet och gråta. Jag känner mig så otroligt ensam så ingen av er ens kan föreställa sig. Alla har någon. Jag har ingen. Det känns som att alla jag bryr mig om lämnar mig en efter en och jag blir ensam kvar. Jag vet inte hur jag ska förklara så någon kan förstå, men jag vill också känna att jag har någon vid min sida hela tiden. Just nu känns det som att jag går i en motvind och att det aldrig kommer vända och bli medvind. Jag söker och söker efter någon som kan stanna vid min sidan, men jag vet inte ens vars jag har mina vänner längre... Mina närmaste vänner skaffar pojkvän och glömmer bort mig, de andra bor långt bort ifrån mig och alla andra är bara bombade i huvudet.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback